Ett intensivt, men lyckat boksläpp för ”Detta resulterade ofta i oro och gråt” på Bokmässan i Göteborg 2018.

Det var intressant och roligt att få vara med som författare på Bokmässan i Göteborg. Väskkontrollerna var jobbiga att hantera, även om jag förstår att de är nödvändiga. Den första väskkontrollen vid huvudentrén var jag förberedd på, men när jag kom till nästa väskkontroll vid seminariekortsdisken så kunde jag inte förstå att jag behövde göra om kontrollen igen. Jag hade ju redan fått väskan godkänd. Jag hade inträdesbiljetten synlig. Då borde det väl framgå att jag redan hade passerat genom väskkontrollen en gång? tänkte jag. Sedan undvek vi att gå för nära ingångarna och utgångarna där väskkontrollerna fanns, för att jag skulle slippa den stressen igen. Jag kunde som vanligt inte hitta rätt bland montrarna på mässgolvet. Varken papperskartan eller appen kunde hjälpa mig. En monter var helt enkelt försvunnen. Boendestödjaren och jag tittade på monterns nummer och vi hittade montrarna som borde ha legat bredvid den, men inte den aktuella montern. Det var tur att förläggaren visade oss vägen till Lumenos Förlags monter så att vi hittade dit till signeringen. Jag fick besök av mina vänner medan jag stod i montern. Det var väldigt uppskattat. Efter signeringen begav vi oss till Café Skriva och letade upp Skrivarpodden http://skrivarpodden.libsyn.com/ som gärna ville intervjua författare som kunde dela med sig av tips till lyssnarna med författardrömmar. Jag blev intervjuad. Det var första gången som jag deltog i en videointervju. Det kändes som om det gick bra. Vi hann med ett seminarium också. Jag blev lite stressad, eftersom det var begränsat antal platser och om de tog slut så hjälpte det inte att jag hade köpt biljett och även enstaka seminariebiljetter är dyra. Jag håller på att återhämta mig nu. Det tar på krafterna att åka till och från Göteborg. Det är otäckt att passera spårvagnsspåren. Jag hann inte äta någonting inne på Bokmässan i år. Jag tillbringade minst tid på mässgolvet, för där var energidränaget som störst. Oavsett om jag stod i montern, blev intervjuad eller traskade fram och tillbaka i jakten på den försvunna montern så var jag omgiven av ljudmattan. Bakgrundssorlet gjorde det svårt att uppfatta vad andra sade till mig. Öronpropparna och samtalsförstärkaren gjorde att jag kunde uppfatta någonting och kommunicera behjälpligt, men de hade svårt att räcka till. Jag fick fråga om, för att få sammanhanget klart för mig när jag pratade med folk och blev intervjuad. Inne på toaletterna och i seminariesalen var det lugnare. Där kunde jag vila och få lite återhämtning, men det räckte inte långt.  Boendestödjaren fick inträdet till mässan och seminariet gratis för att kunna ledsaga mig. Det var bra. Jag fick för övrigt mina böcker i fredags så att jag kunde se hur de såg ut innan jag kom till Bokmässan i Göteborg. Nu väntar jag bara på att nätbokhandlarna ska uppdatera sina system så att boken blir tillgänglig där också.