Det har åter blivit sommar och semester. Den här gången ska jag försöka att återhämta mig under semestern. Förra året gjorde jag så många roliga saker under semestern att jag inte hann att återhämta mig tillräckligt mycket. Det var så kul att vara med på sommarcaféerna i Ansgarskyrkan och så gick jag på gudstjänsterna och så tog semestern slut.
Det blev ett händelserikt arbetsår. Jag trodde att frukostmötet om Aspergers syndrom skulle bli det mest spännande som hände och efteråt var jag oerhört trött så det kändes inte som om jag skulle orka med något mer äventyr. När julen närmade sig så var det dock dags för nästa äventyr. Julspelet. Efter det var jag ännu tröttare, men det var roligt också.
Under julen återhämtade jag mig så gott jag kunde. Det var svårt att somna. Tursamt nog skulle vårdcentralen starta upp en sömnbehandling på Internet så jag anmälde mig till den och väntade och hoppades att jag skulle få påbörja behandlingen.
Under våren var det dags för nästa äventyr. Jag prövade på att vara en guldfisk. Det var en tvådelad dräkt som jag hade på mig. Det var spännande att interagera med barnen i egenskap av en guldfisk. Jag har verkligen världens bästa dagliga verksamhet.
Sedan fick jag börja sömnbehandlingen på vårdcentralen. Sömnrestriktionen var oerhört jobbig. Jag hoppas att jag aldrig mer behöver genomgå den igen. Den första veckan fick jag bara ligga i sängen fem och en halv timme per natt. Sedan fick jag utöka tiden med tjugo minuter per vecka. Nu får jag åter ligga i sängen nio timmar per natt även om jag fortfarande måste mäta tiden och föra sömndagbok.
Det var svårt att tro att jag skulle orka med något mer äventyr under sömnbehandlingen. Jag lyckades dock att orka vara med och avtacka min arbetskamrat. Först dansade jag bönedansen som jag gjorde till andakten förra sommaren. Sedan var jag med under handpåläggningen och till sist sjöng jag med mina arbetskamrater. Det tog ungefär en vecka för mig att återhämta mig efter det. Midsommarafton firade jag tillsammans med mina vänner i församlingen och veckan efter gick jag på de första sommarcaféerna.
Hur det har gått med skrivandet? Jag har skickat självbiografin till olika förlag så för det mesta har jag ägnat mig åt att vänta på svar och arbeta om romanen och skriva krönikor till föreningstidningen. Ibland har jag fått ihop dikter också. Jag fick hjälp av en arbetskamrat att läsa upp en dikt på sommarcaféet i förra veckan och en annan arbetskamrat tyckte att dikten kunde passa i ”Liv & Längtan” https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/liv–langtan så jag får se om dikten kommer med där. Det vore roligt.
Lena Petersson 